Havsbaserad vindkraft har på kort tid blivit en av de mest betydelsefulla källorna till fossilfri energi i Europa. Bara i Nordsjön byggs parker som var och en kan försörja miljontals hushåll med el. För Sverige pekar havsplanerna på enorma utbyggnadsmöjligheter i Östersjön, Kattegatt och Bottniska viken. Men samtidigt är havsbaserad vindkraft en av de största förändringarna av havsmiljön i modern tid. Effekterna omfattar allt från buller och kollisioner med fåglar till elektromagnetiska fält, förändrad hydrodynamik och spridning av kemikalier. För att uppnå verkligt hållbara hav måste dessa risker hanteras med lika stor kraft som klimatmålen driver själva expansionen.
Undervattensbuller från havsbaserad vindkraft stör tumlare och sälar
Pålning av stålfundament är ett av de mest bullriga ingreppen i marina miljöer. Mätningar visar ljudtoppar upp mot 235 dB re 1 µPa, vilket kan orsaka både tillfälliga och permanenta hörselskador hos marina däggdjur. I Nordsjön har studier visat att tumlare kan trängas bort från byggplatser på avstånd upp till 25 kilometer. I Östersjön blir detta särskilt allvarligt eftersom tumlarpopulationen i egentliga Östersjön bara omfattar runt 500 individer och är klassad som akut hotad. Även gråsäl och knubbsäl påverkas, med förändrade rörelsemönster och avbrutna födosöksbeteenden.
Havsbaserad vindkraft och sjöfåglarnas utsatthet
Vindkraft till havs har en direkt påverkan på sjöfåglar. Ejder, sjöorre, alfågel och lomarter undviker ofta helt områden där parker etablerats, vilket innebär förlust av viktiga födosöksområden. Detta kallas funktionell habitatförlust. Dessutom sker kollisioner, särskilt under nattliga flyttperioder eller vid dålig sikt. För arter som redan minskar i antal kan dessa effekter bli avgörande. Att välja lokalisering bort från flyttkorridorer och viktiga rastplatser är därför en nyckelfaktor för att förena havsbaserad vindkraft med målen för hållbara hav.
Elektromagnetiska fält från kraftkablar påverkar marina djur
Kablar som transporterar el från turbinerna genererar elektromagnetiska fält (EMF). Nära kabelytan kan dessa fält uppgå till omkring 2000 µT, vilket är mångdubbelt högre än jordens naturliga magnetfält på cirka 50 µT. Arter som ål, hajar och rockor använder magnetfält för orientering och födosök och riskerar att påverkas kraftigt. Även kräftdjur och andra ryggradslösa djur kan reagera. Skillnaden mellan likström (DC) och växelström (AC) är viktig – DC skapar statiska fält medan AC dessutom ger upphov till tidsvarierande fält och inducerade elektriska strömmar i havsvatten. Nedgrävning av kablar, skärmning och smart kabeldragning är centrala åtgärder för att minimera påverkan.
Havsbotten förändras av havsbaserad vindkraft
Byggnation och drift av vindkraftparker påverkar havsbottnen på flera sätt. Vid pålning och kabeldragning grumlas sediment, vilket kan kväva känsliga bottenfaunasamhällen. När fundament och erosionsskydd läggs ut uppstår hårda substrat i områden som tidigare var mjukbotten. Detta kan skapa nya livsmiljöer för musslor, sjöpungar och andra arter – ibland kallat artificiella rev. Men samtidigt trängs de mjukbottenarter bort som tidigare dominerat. Dessutom kan påväxt på fundament underlätta spridning av främmande arter, som blåmusslor eller havstulpaner, mellan olika havsområden.
Hydrodynamiska effekter av stora vindkraftparker
När många turbiner placeras i kluster förändras vattenrörelserna. Fundamenten skapar turbulens, bromsar strömmar och kan påverka skiktningsmönster i havet. Modellering i Nordsjön visar att primärproduktionen lokalt kan öka eller minska med upp till ±10 %. Detta kan i sin tur leda till att tidpunkten för vårblomningen förskjuts, vilket påverkar hela näringskedjan från plankton till fisk. Dessutom finns risk att syrehalten i bottenvatten minskar, särskilt i redan utsatta områden som Östersjöns djupa bassänger.
Kemikalier och metaller från havsbaserad vindkraft
För att skydda fundamenten från korrosion används offeranoder av zink eller aluminium. Dessa anoder frigör metaller som långsamt sprids i vattenmassan. Antifouling-beläggningar för att förhindra påväxt kan dessutom innehålla biocider som påverkar andra organismer. En sammanställning från 2025 pekar på över 200 potentiella ämnen som kan läcka från havsbaserad vindkraft, inklusive polymerer från beläggningar. Kunskapsluckorna är stora, men riskerna är tillräckliga för att kräva alternativ som biocidfria ytbehandlingar och bättre materialval.
Fiskerinäringen i konflikt med havsbaserad vindkraft
När vindkraftparker byggs till havs uppstår säkerhetszoner där fiske inte tillåts. För kustnära samhällen innebär detta att traditionella fångstområden går förlorade. Bottensatta redskap påverkas mest, medan vissa passiva redskap i teorin kan samexistera med turbinerna. Men riskerna med kablar, servicefartyg och begränsad tillgänglighet gör situationen komplicerad. Forskning från ICES betonar att fisket är en av de näringar som påverkas mest av havsbaserad vindkraft och att dialog mellan aktörer måste fördjupas.
Riskerna i Östersjöns känsliga ekosystem
Östersjön är ett av världens mest sårbara havsområden, med återkommande syrebrist, övergödning och små populationer av marina däggdjur. Här kan havsbaserad vindkraft bli särskilt problematisk. Tumlarens små populationer riskerar att slås ut om buller och habitatförluster inte hanteras strikt. Sjöfåglar som ejder och alfågel använder Östersjöns grundområden som viktiga födosöksplatser och riskerar att förlora dem om parker placeras fel. Dessutom kan förändringar i vattenrörelser förvärra syrebristen i djupa bassänger.
Intressant fakta om tekniska skyddsåtgärder
• Dubbel big bubble curtain (två luftbubbelridåer) kan dämpa pålningsbuller med mer än 10 dB, men effekten varierar med bottenstruktur och strömförhållanden.
• Vibropålning och sugkassuner är alternativa fundamenttekniker som ger betydligt mindre buller än traditionell slagpålning.
• Val av likströmskablar minskar vissa elektromagnetiska effekter och kan vara en bättre lösning i känsliga områden.
• Biocidfria beläggningar på fundament testas nu i både Nordsjön och Östersjön.
Svenska havsplaner och styrning för hållbara hav
Sveriges havsplaner från 2022 pekar ut stora ytor i både Östersjön och Västerhavet för energiutbyggnad. 2024 stoppades dock flera projekt i södra Östersjön av regeringen av försvarsskäl, vilket visar att energi, miljö och säkerhet måste vägas samman. För att uppnå hållbara hav krävs att bullergränser blir bindande, att känsliga områden för tumlare och sjöfågel undviks, att kabeldragning samordnas och att kemikalieutsläpp minimeras. Vindkraft till havs kan bli en del av lösningen på klimatkrisen, men bara om expansionen sker med hänsyn till havens ekosystem.
