En maskin med sex kilo syntetkläder kan släppa ut upp till 730 000 mikrofibrer i en enda tvätt. Fibrerna är tunnare än ett hårstrå och åker rakt ut med tvättvattnet i avloppet. Hur mycket som lossnar beror mest på vad kläderna är gjorda av.
Det låter kanske lite. Problemet är att miljontals hushåll kör tvättmaskinen varje vecka. Syntetiska kläder står för ungefär 8 procent av mikroplasten som når haven runt Europa. Varje år hamnar omkring 13 000 ton textilfibrer i Europas sjöar, åar och hav, ungefär 25 gram för varje invånare.
Du kan göra mer åt det än du kanske tror, både med tvättvanorna och när du köper nya kläder. Det mesta kostar ingenting och sparar el och vatten på köpet.
Akryl och polyester släpper mest fibrer
Akryl är värst. Enligt studier släpper en maskin med sex kilo akryl runt 730 000 fibrer per tvätt. Ren polyester släpper ungefär 500 000 och en blandning av polyester och bomull knappt 140 000.
Hur tyget är stickat eller vävt spelar nästan större roll än tvättprogrammet. Nya plagg släpper betydligt mer än gamla. Mängden fibrer sjunker tydligt efter första tvätten och planar ut efter ungefär tre tvättar. En ny träningströja släpper alltså mest de första gångerna den åker in i maskinen.
Ska du ändå köpa nya t-shirts eller collegetröjor är det värt att välja naturfibrer. Svenska Dedicated syr till exempel sina basplagg i ekologisk bomull. Bomull släpper också fibrer i tvätten, men de bryts ned i naturen på ett sätt som polyester inte gör.
Vad händer med mikrofibrerna i havet?
En polyesterfiber som hamnar i havet blir kvar där väldigt länge. Bomullsfibrer från tvätten kan brytas ned till tre fjärdedelar på åtta månader, medan polyesterfibrer knappt påverkas alls under samma tid.
Fibrerna hamnar långt hemifrån. Mätningar i Arktis visar att nio av tio plastpartiklar i vattnet är syntetiska fibrer. De flesta är polyester av samma slag som i våra kläder.
Djurplankton, musslor och maskar kan inte skilja en plastfiber från mat. Fibrerna drar dessutom till sig miljögifter ur vattnet och kan följa med uppåt i näringskedjan till fisk, sjöfåglar och till slut oss själva. Tvättfibrerna är bara en del av problemet med plast i havet, där även förpackningar och borttappade fiskeredskap ingår.
Hur stor del av fibrerna fastnar i reningsverken?
Det mesta, men inte allt. Tvättfibrer står för den största delen av mikroplasten i avloppsvattnet från våra hem. Svenska reningsverk fångar minst 95 procent av de större partiklarna, medan ungefär 8 av 10 av de riktigt små fastnar.
Det som fastnar hamnar i slammet. Från många reningsverk sprids slammet sedan som gödsel på åkrarna. När det regnar riktigt mycket orkar inte avloppsnätet med. Då släpps orenat vatten rakt ut i sjöar och hav, tvättfibrer och allt.
I Stockholm byggs Henriksdals reningsverk om med membranfilter som även fångar mikroplast. Hela verket ska använda tekniken 2031. Det enklaste är ändå att stoppa fibrerna innan de lämnar huset. Tvätten hemma är nämligen en av de viktigaste källorna till mikroplast i Sverige, tillsammans med däckslitage och konstgräsplaner.
Sex tvättvanor som ger mindre mikroplast
- Tvätta mer sällan: En tröja som bara burits en dag behöver sällan en hel maskin. Häng ut den på vädring och ta fläckar för hand i stället.
- Fyll maskinen: Ju mer vatten per plagg, desto fler fibrer lossnar. Dubblas mängden vatten per kilo tvätt lossnar mer än dubbelt så många fibrer.
- Hoppa över fintvätten för syntet: Fintvätten känns skonsam men använder mycket vatten. Studier har visat att fintvätten i snitt släpper 800 000 fler fibrer än en vanlig tvätt.
- Välj kort och kall tvätt: En tvätt på 15 grader i 30 minuter ger ungefär 30 procent färre fibrer än 40 grader i 85 minuter. Elräkningen blir lägre på köpet.
- Använd flytande tvättmedel: Pulver har små korn som nöter på syntettyger. Flytande tvättmedel är snällare mot fibrerna.
- Tvätta i påse eller med filter: En särskild tvättpåse för syntetkläder halverar ungefär utsläppen. Ett bra filter på maskinens avlopp fångar nästan 80 procent, medan sämre lösningar bara tar bort en femtedel. Kolla tester innan du köper.
Skonsam tvätt gör dessutom att kläderna håller längre. Både plånboken och havet tjänar på att favorittröjan får hänga med några år till. Mindre tvätt betyder också mindre jobb.
Syntet på tvättlappen
Alla kläder som säljs i EU ska ha en lapp som visar vad tyget består av. Den sitter oftast i sidsömmen eller i nacken. Problemet är att flera av plastmaterialen har namn som inte låter som plast:
| Material på etiketten | Vad det är |
|---|---|
| Polyester | Plast, samma sort som i PET-flaskor |
| Polyamid | Plast, mest känd som nylon |
| Akryl | Plast, vanlig i billiga stickade tröjor och mössor |
| Elastan | Töjbar plastfiber, ofta kallad lycra |
| Viskos, modal och lyocell | Gjorda av trä, ingen plast |
| Bomull, lin, hampa, ull och siden | Naturfibrer |
Fleece och mikrofiber låter som material men är namn på tygtyper. Den mesta fleecen är gjord av polyester. Mikrofiberdukarna i städskåpet består nästan alltid av polyester och polyamid.
Vilka tyger är bättre för havet?
Ull är en favorit. En ylletröja klarar sig ofta länge på bara vädring och behöver sällan tvättas. Lyocell och viskos görs av trä och bryts ned i naturen, även om de tillverkas i fabrik.
Bomull är bra för havet men inte alltid för marken där den odlas. Konventionell bomull odlas ofta med kemiska bekämpningsmedel, så välj gärna ekologisk bomull med GOTS-märkning. Den märkningen ställer krav både på odlingen och på kemikalierna i färgning och tillverkning.
Återvunnen polyester är bra för att PET-flaskor och gamla kläder får ett nytt liv. Men tyget släpper fibrer precis som ny polyester. Det som hjälper havet mest är att använda kläderna länge och köpa begagnat. Spara syntet till plaggen där det gör nytta, som regnjackan.
Filterkravet som dröjer
Frankrike bestämde redan 2020 att alla nya tvättmaskiner skulle ha mikrofiberfilter från 2025. Det har ändå inte blivit av, eftersom reglerna som behövs för att kravet ska gälla inte har kommit än. Ett av hindren är att det saknas en gemensam europeisk standard för att mäta hur bra filtren är.
EU ser över reglerna för tvättmaskiner, där filter för mikrofibrer är en av frågorna. Vill du inte vänta finns det redan maskiner med inbyggt filter. Ett annat alternativ är filter som du monterar på avloppsslangen och tömmer då och då.
Vanliga frågor om mikroplast från kläder
Släpper bomullskläder mikroplast?
Nej, inte om plagget är 100 procent bomull. Bomullsfibrer lossnar i tvätten men bryts ned i naturen. Innehåller tröjan lite polyester, polyamid eller elastan släpper just den delen plastfibrer.
Släpper ullkläder mikroplast?
Ren ull gör det inte. Många ullstrumpor och ylletröjor har ändå lite polyamid eller akryl inblandat för att hålla längre. Den delen släpper plastfibrer precis som andra syntetplagg.
Vad är skillnaden mellan mikroplast och mikrofibrer?
Mikroplast är alla plastbitar som är mindre än 5 millimeter. Mikrofibrer är små trådar från textilier. De räknas som mikroplast när de kommer från syntet som polyester, akryl och polyamid.
Lossnar det fibrer när man har kläderna på sig?
Ja, syntetkläder tappar fibrer hela tiden, även när du har dem på dig och när de torkar. De fibrerna hamnar i luften i stället för i avloppet. Upp till 65 procent av mikroplasten från kläder kan försvinna ut i luften på det sättet.
Hjälper sköljmedel mot mikroplast?
Nej, sköljmedel minskar inte mängden fibrer. Det kan till och med göra att tygerna släpper fler fibrer i tvätten. Du kan lika gärna strunta i sköljmedlet när du tvättar syntetkläder.
Fångar tvättmaskinens vanliga filter mikrofibrer?
Nej, filtret i maskinen är till för mynt, knappar och grövre ludd. Mikrofibrerna är så tunna att de går rakt igenom och följer med vattnet ut i avloppet.
Var ska man slänga fibrerna från en tvättpåse eller ett filter?
Plocka ur luddet med fingrarna och släng det i restavfallet. Sköljer du ur påsen i handfatet hamnar fibrerna i avloppet ändå. Då har påsen inte gjort någon nytta.
Kommentarer